Djupt olustig hantering när man är som mest sårbar Jag kontaktade Väddö Begravningsbyrå kort efter en nära anhörigs plötsliga bortgång för att få information om alternativ och en prisbild innan jag valde begravningsbyrå. Min familj har anlitat byrån i generationer, så jag gick in i kontakten med stort förtroende. Mötet pågick i cirka 1,5 timme. Jag frågade flera gånger vad olika val kostade men fick besked om att kostnaderna skulle sammanställas senare. Först mot slutet presenterades den samlade kostnadsbilden i ett dokument... Visa mer benämnt ”Dokumentation med prel. prisuppgift”. Även då behövde jag fråga vad större kostnadsposter avsåg. Jag informerades också om att kostnaden skulle bli omkring 15 procent högre utan förskottsbetalning. När jag sa att jag ville ta med mig underlaget hem och läsa igenom det innan jag bestämde mig upplevde jag att bemötandet förändrades markant. Jag fick höra att jag ”måste” skriva under. Jag skrev inte under. Jag var mycket omtumlad. Som tur var hade jag en närstående med mig som sa: ”Du behöver inte skriva under.” Att en sörjande ska behöva någon bredvid sig som säger ifrån för att kunna ta hem en preliminär prisuppgift och tänka är fullständigt oacceptabelt. Jag lämnade mötet med en så olustig känsla att jag inte ville återvända till kontoret. Förtroendet var redan borta. Dagen därpå fick jag veta att byrån ansåg att ett uppdrag redan hade påbörjats. De hänvisade till att en akt öppnats och att kontakter och bokningar gjorts under mötet. Jag uppfattade samtalen som kontroller av möjligheter och tillgänglighet för att ta fram ett upplägg och en prisbild – inte som att jag lämnat ett slutligt uppdrag. Kort därefter skickades ett betalningskrav på drygt 6 000 kronor till dödsboet med formuleringen att uppdraget avslutats på kundens begäran. Jag bestred kravet och begärde underlag för när och hur jag skulle ha accepterat uppdraget, priset och villkoren. Kravet krediterades därefter. Att kravet drogs tillbaka var positivt. Men det förändrar inte hur allvarligt jag ser på hanteringen. Min kritik gäller bristen på transparens kring när information och prisdiskussion övergår till ett betalningsgrundande uppdrag. Om personuppgifter innebär att en kostnadsbelagd akt öppnas ska det sägas i förväg. Om telefonsamtal innebär beställningar ska det också sägas i förväg. Om ett arvode börjar löpa under mötet måste det vara glasklart från början. Jag kan inte veta om andra anhöriga upplevt samma sak. Men min erfarenhet får mig att undra hur någon som är ensam eller helt överväldigad av sorg hade hanterat samma situation. En människa i sorg ska inte behöva vara juridiskt vaksam för att förstå när kostnader börjar uppstå. Man ska kunna säga ”jag vill ta hem detta och tänka” utan att känna sig pressad att skriva under. Det här är det sista man ska behöva lägga kraft på när fokus borde ligga på sorgen, familjen och ett värdigt avslut. Hela hanteringen gjorde att ett förtroende som funnits i min familj i generationer försvann.
Rapportera
