En riktig pärla. Det lite nötta och överanvända uttrycket hittar i detta sammanhang helt rätt. Den omsorgsfullt renoverade gården från 1700-talet vars knirkande golv och låga tak kompletteras med smakfulla möbler och sköna sängar. Victors sviten prioriterade vila och eftertanke snarare än det vanliga effektiva och snålt tilltagna hotellrummen. Här fanns det rum för sova och rum för tv, kakelugn (enbart för ljus), kaffemaskin och hemma-spa. Låga tak och stora målningar kompletterades med varsamt placerad belysning. Allt placerat i ett hörn av huset där lugnet fick utrymme. Personalen var trevlig, tillmötesgående och personlig på ett sätt som sedan länge varit bortrationaliserat från många hotell av samma standard. Hotellets kök trollande fram smakfulla middagar med lokala ingredienser som var en fröjd för öga och gom. Hotellets frukost serverades för ovanlighetens skull som a la carte, men det gjorde det snarare bättre en den så vanligt förekommande buffén. Här presenterades både entrébrickan och de rätter vi valde med sådan omsorg att det lätt kunde tas för en middagsservering. All beröm till ett hotell som (äntligen) serverade en riktig äggröra, fantastisk lax och perfekt bacon. Gränna må vara en ibland lite tröttsam upprepning av helt ok caféer varvat med alla dessa polkagris-ställen men Amalias hus är så värt ett stopp på vägen oavsett destination.
Rapportera
