Tragiskt att bo på en sån plats i livets slutskede. Man var rädd att lämna sin förälder som blev felbehandlad i sin medicin, dåligt bemött, nonchalans i mängd, dålig förståelse många konstiga uttalanden. Att tillslut känna att döden är bättre än att leva för allt blev bara fel trots att vi ringde och var där och pratade med chefer och folket som jobbade. Lovades en massa som vi redan direkt fick se att det inte fungerade. Skämms på er. Och jag blir då verkligen inte i den tanken att jag vill bli gammal och hamna på Hedvigsgården. Hoppas ni som har era anhöriga där kan göra någonting för dem, dom som jobbar och cheferna gör inte sitt jobb. Blir din anhöriga sjuk och behöver ambulans får den ringa 112 själv För det har dom som policy att patienterna även om dom är dementa och har tex en pågående stroke ska dom ringa själva. Sen säger dom att svenska är ett krav, men 3-4 stycken var svenska men de andra 10 som inte vi anhöriga ens kunde göra oss förstådd med, trots att man var övertydlig, frågade om dom förstått. Ja kan skriva en roman om allt elände som skedde. Fanns några ljusglimtar, men så få att dom gick inte räkna
Rapportera
