Advokaten Jonas N avrådde mig från att överklaga häktningsbeslutet p g a att det "ändå alltid går åklagarens väg". Det är precis vad en advokat, vars plikt är att med nit och redlighet verka för klientens bästa, INTE ska godta som skäl för att förhålla sig passiv. I mitt fall var det högst diskutabelt om misstankegraden nådde upp till den av åklagaren påstådda nivån sannolika skäl samt att flyktfara borde vara en häktningsgrund eftersom jag var tidigare ostraffad, Kom att tänka på detta nu när HD nyligen äntligen satt ner foten och invänt mot åklagarnas i många fall slentrianmässiga anförande av återfalls- och flyktfara som skäl för häktning, i synnerhet för förstagångsförbrytare. Var även lagom nöjd med Jonas N:s utbasunerande under häktningsframställan av att jag var jurist och att det vad en anledning till att det var "oproportionerligt" att hålla mig häktad. Detta förföljde mig genom hela processen och blev enligt domskälen -- för att jag därigenom "borde vetat bättre" -- en anledning till att det grova bokföringsbrott jag åtalats för bedömdes begånget med uppsåt, och därmed kunde betecknas grovt och ge fängelse som påföljd.
Rapportera
