Högsbotorps Vård- och omsorgsboende i Göteborg har betyget 3,5 av 5 från 16 omdömen på Google, där snittet är 2,7.
Omdömen
Omdömena hämtas från källan som står vid varje omdöme. De som är skrivna på Betyga publiceras först när adressen de skrevs från har bekräftats och omdömet har lästs igenom. Vi kontrollerar inte att den som skrivit har varit kund.
Gunilla Andersson
BBBBBBBBBB12 november 2025
Våran pappa 94 år fick en plats på korttidsboendet den 27/8 -25 efter en tia attack och en cancerdiagnos som gjorde att han inte kunde vara hemma. Vi kom dit och allt verkade bra tills helvetet bröt ut. Första natten blev hans larmklocka förväxlad men annan patient Pappa ringde oss så vi fick åka upp mitt i natten och vara där för att lugna honom. En personal jobbade på natten som var helt inkompitent. Även på dagen fick pappa vänta länge när han ringde på hjälp om dom kom överhuvudtaget Ringde oss ofta och var ledsen att han inte fick hjälp med att komma i och ur sängen ,medicin, toabesök, dusch mat och dryck mm mm. Skötte inte magen på 7 dagar.Jag (hans dotter)fick ge honom lavemang, duscha honom, påtala att han fick i sig sin medicin mm. 90%av personalen var av utländsk härkomst kunde dålig svenska vilket gjorde att pappa som inte hörde så bra förstod inte va dom sa. Hur är det möjligt att så många inkompitenta personer kan jobba med äldre människor Personalen satt hellre på expeditionen med sina mobiler än att vara med och se till att patienten hade det bra.Tog kontakt med chefen för boendet men det verkar inte hänt någon förbättring
Allt slutade med att pappa blev medvetslös av oxykontin plåster vilket vi påtalade att han inte tålde ,dåligt med mat och uttorkad.Hamnade på Mölndals sjukhus tack och lov där dom fick sätta ut oxicontin och sätta dropp. Han åkte inte tillbaka.
Så vad ni gör låt inte era älskade hamna på Högsbo korttidsboendet
Under all kritik INGEN stjärna från oss 😡
Dotter Gunilla m fam
Min mor var under en veckas tid på korttidsboendet. Det fanns ljusglimtar bland personalen men generellt blev vistelsen ett mörker. Nattpersonalen borde allmänt ägna sina yrkesliv åt något annat än att ta hand om människor. När min mor ringde och behövde hjälp kom de in och sa att hon fick klara sig själv två gånger. Sedan stängde de av larmet. När jag ringde dagpersonalen dagen efter hade de inte hört något. Verksamheten präglas av dålig kommunikation mellan personaldelarna och total avsaknad av överordnad styrning och kontroll. Ingen återkoppling verkar ske och man känner inte trygghet som anhörig. Medicineringen verkar inte heller fungera där man inte har koll på de listor som skickas från läkaren på sjukhuset. När man framför åsikter får man slängt i ansiktet att man får höra av sig till politikerna! Byt ut ledningen, styr upp verksamheten och gör er av med personal som inte kan hantera sköra äldre människor eller som uppenbarligen inte tycker om att jobba med människor. En sista sak....Trist att se hur alla i personalen nästan alltid satt och snackade i sköterskerummet medan patienterna satt ensamma i dagrummet...Kunde man inte vara ute någon gång mellan måltiderna och sitta bland de gamla och prata med dem...Man undrar ibland vem som är till för vem??
Vår pappa kom in på Högsbotorps korttidsboende då han inte längre kunde klara sig hemma.
Efter några veckor försämrades hans tillstånd och man satte in palliativ vård.
Vak, näringslösning, vätskelista, vändschema, schema för munvård mm sattes in.
Besök av sjuksköterska flera gånger per dygn förutom vid akut behov.
Vi tre barn önskade vaka tillsammans, vi fick säng i rummet och fantastisk uppbackning av all personal. I drygt fem dygn låg pappa i dvala innan han fick frid.
Vi vill ge fem stjärnor av fem möjliga till all personal. Tack!
Min bonuspappa var på korttidsboendet under en ganska lång tid innan han fick en permanent plats. Vi som anhöriga var tyvärr missnöjda med det mesta. Ingen känsla för engagemang gentemot min "pappa" eller oss anhöriga. Informationen var undermålig. Vi ringde på larmklockan och personalen stängde bara av klockan och gick, vi fick då gå och hämta dem. De borde införa mobilfritt bland personalen, då vi många gånger såg dem sitta med dessa! Måste dock tillägga att det såklart fanns guldkorn bland personalen, Tomas sjukgymnasten lyfte hela stället, Susanne, usk fantastisk samt några fler vill vi självklart hylla som orkar stanna kvar och jobba på detta stället. Vi ringde även enhetschefen och blev jättetrevligt bemött och hon förstod oss men ingenting förändrades. Tror att chefer idag måste vara mer synliga på arbetsplatserna och se själva hur det går till i verksamheterna!
Denna recension kommer från min mamma Maita Jingnert som bodde ca tre veckor på korttidsboendet (2 vån):
Jag trivdes väldigt bra på boendet. Maten var väldigt god och all personal väldigt trevliga.
Skrämmande dåligt korttidsboende. Ingen verkar ha koll. Min mor drabbades av feber och återkommande lunginflammation. Ingen märkte något på boendet. Ska man överleva krävs det en närstående!
Tråkigt att ni anhöriga är så missnöjda. Vi i personalen gör vårat bästa med dom förutsättningar vi har. Vi kan inte trolla fram fler resurser. Vi gör vårat bästa utifrån de förutsättningar vi har. Räcker inte det så beklagar jag det.
Jag har flera åsikter om strukturella problem som inte togs tag i under tiden min svärmor bodde hos er.
Hon hade en vaskulär demens och utvecklade kraftiga BPSD symtom, där misstänksamhet och rädsla var det starkaste. Hon var livrädd för att personal försökte förgifta henne. Därför vägrade hon ta emot mat, dryck eller mediciner från personal som inte bemötte henne på rätt sätt och byggde på relationen och fick henne trygg.
Jag och min man fick i henne läkemedel, trots att hon var misstänksam även mot oss.
En vikarierande sjuksköterska fick alltid i henne läkemedel, då han bemötte henne på rätt sätt. Han fick även i henne mat och dryck. Många var de personal som vilade sig i att ”Hon säger nej” och då ger man upp.
Min svärmor var klar med livet men hon var livrädd för att förgiftas och lida. Hon dog kraftigt undernärd och undervätskad. Hennes vård var undermålig och under all kritik.
Hon skadade sig mot sänggrind, men det tog flera veckor av samtal från mig innan ett grindskydd dök upp. Flera av hennes sår härleddes till grinden. Så även alla blåmärken. Inga av blåmärkena journalfördes. Var det verkligen ingen som såg dom?
Jag är övertygad om att om svärmor fått adekvat vård och omsorg med rätt medicinska insatser, så hade hon sluppit svälta ihjäl pga sin rädsla. Hon hade dött. Det vet vi. Men sättet är under all kritik.
Medicinskt fick jag vara med vid rond men jag fick aldrig återkoppling om varför hon inte fick läkemedel mot psykos? Detta hade satts in av tidigare vårdgivare.
Jag skulle få ett uppföljande samtal från PAL – men jag väntar fortfarande.
Vi hade städat ut lägenheten 4 september och inväntade klartecken från EC. Men han valde att lägenheten skulle stå tom, vilket gav dödsboet en full hyra att betala trots att det både är kö till vårdplatser och det gott och väl kunde flyttat in någon.
Varför säger en EC att det ska betalas tillbaka på hyran när någon annan flyttar in – när han sedan väljer att låta lägenheten stå tom och debitera full månad?
Det är så smaklöst.
Det är dåligt att man låter en falsk självbestämmande råda så man inte ens försöker inge trygghet hos den man vårdar. Både jag och min man var väldigt tydliga med svärmors situation och vilken vård hon behöver. Men vi blev inte lyssnade till.
Hennes sista dygn var lugn – för vi var där och tog över vården. Det var en underbar undersköterska som jobbade extra den natten, som tog hand om oss. Synd att han inte fanns för svärmor under de veckor hon levde – men detta var inte hans avdelning. Jag väljer att tänka på honom, då han var kompetent, vänlig och empatisk. En bärare av värdighetsgaranti. Kanske är det han som skulle leda vården, när resten av organisationen så uppenbart fallerat?
Besökte min mor idag på korttidsboendet hon hamnade på. Jag fick inte gå in i allrummet där hon satt. Hon togs i rullstol till sitt rum och var helt förtvivlad och ville bara hem igen. Skrek och bad mig ta hem henne. Hon kan inte gå så hon behöver ett bra permanent boende där hon trivs. Inget trevligt ställe i Högsbotorp. Ska kämpa nu för att få henne flyttad.
